Gutta Noize G's - Spa City, Arkansas

Gutta Noize G's Representing Arkansas The Spa City Hot Springs by way of Montrose Arkansas

Gang War: Bangin' in Little Rock - 1994

HBO Award Winning documentary- Gang War: Bangin' in Little Rock.
ORIGINAL AIR DATE- AUGUST 1994

Cat Daddy - Little Rock, Arkansas

Controversial. Gifted. Loved. Hated. Cat Daddy is the epitome of everything fans, industry executives, and music lovers in general look for in an artist. Listen to her music, and you will admire her. Listen to her story, and you will love her. Arkansas born and raised, Cat Daddy has overcome meager beginnings, sickle cell, the cruel eye of society, and the hood to become a beacon of hope for misfits everywhere. Her music resonates as being genuinely heart-felt, soulful, and honest to a fault. She is destined for greatness.



Cat Daddy, Little Rock, Arkansas

Born Winner Mixtape

Fiend/ International Jones

Rapparen Fiend aka "Mr Whomp Whomp" slog igenom stort i slutet av 90-talet som en del av Master P´s rooster på New Orleans etiketten No Limit. Han gjorde sig känd som en brölande mistlur, en rå frustande naturkraft över funkiga bouncebeat och sålde omkring 1.4 miljoner ex av två klassiska skivor.



Men det där var länge sen och själv har jag aldrig varit förtjust i skrikiga flows. Fiend kom därför som en fullkomlig överraskning när han förra året dök upp med inte bara en ny och avslappnad stil utan ett helt nytt namn; International Jones. Han har, vad det verkar, låtit sig influeras av den nye samarbetspartnern och tillika tidigare "No Limit" medlemmen Currency och dennes Jet Set/Play Boy-tematik. Mycket lyckat. Tillsammans spelade de in en hel serie låtar på temat Flyin Iron - flygresor till Europa, vänthallar, jetplan, bilar och stånkade kvällar i Amsterdam. Allt ackompanjerat av monstruösa blåssektioner med lika mycket 70-talsfunk och New Orleansk storbandsorkester över sig som en mörkare östkustvibe.



Vad jag vet så kom det aldrig någon officiell sammanställning av projektet. Det har jag rättat till här, Flying Iron-sektionerna tillsammans med några av de bästa låtarna som Fiend läckte förra året. Samlingen leder helt naturligt fram till de två fantastiska mixtapes som Fiend har släppt hittills i år; "Tennis Shoes and Tuxedos" och "The Sweetest Hangover". Kolla även in de löjligt avslappnade musikvideorna som Fiend släppt den senaste månaden.

Fiend/ International Jones - Flying Iron - 2010
Fiend/ International Jones - Tennis Shoes and Tuxedos - 2011
Fiend/ International Jones - The Sweetest Hangover - 2011

Z-Ro - Cocaine Mixtape

Z-Ro - Cocaine Mixtape High Fade Selection

Ett nytt mixtape med Z-Ro slog ner som en dagsedel i Söndags utan någon som helst förklaring. Plötsligt och överraskande särskilt som Z-Ro den senaste tiden befunnit sig i en tryckt situation med sitt bolag Rap-A-Lot. Han är tydligen missnöjd med att de hela tiden skjuter upp hans releasedatum och har beklagat sig i olika sammanhang över att de inte betalar honom som de ska. Rap-A-Lot å sin sida har inte svarat något officiellt men i somras dök det upp rykten om att det var bossen J Prince som låg bakom en omtalad misshandel Z-Ro utsattes för utanför en restaurang i Houston. De skulle ha släppt hans nya skiva Heroin i somras, nu pratas det om allt från oktober, november till inte alls överhuvudtaget.

Mycket snack som vanligt och inget överraskande när det gäller varken Rap-A-Lot, som är kända för att strula till det för sina artister, eller Z-Ro som är känd för att strula till det i största allmänhet. Det här mixtapet är i vilket fall ett mysterium då det inte är officiellt släppt av Rap-A-Lot och inte heller verkar vara auktoriserat av Z-Ro. Istället står en mystisk Dj Drama Queen som upphovsman. Denne vagt feminina karaktär har dessutom försett majoriteten av låtarna med flåsiga ljudtaggar i dålig kvalité vilket gör det hela än mer förbryllande. Man får en känsla av att det här är musik som hamnat i helt fel händer. I värsta fall så är det låtar som skulle ha varit med på Heroin vilket då skulle kunna äventyra det projektet.

Cocaine innehåller ett tjockt och svårforcerat material spritt över två skivor till hälften bestående av nya, bitvis fantastiska låtar, som blandats upp med en brokig blandning av gamla ompaketerade bitar från andra skivor, screwade klassiker och intervjuinspelningar. Efter ett par dagars bearbetning har jag lyckats hacka ner det hela till endast en skiva, utan det mest aparta, spretande och återanvända materialet. Vad som är kvar är en ny skiva som är bland det bästa jag hört av Z-Ro på länge. Tunga och rökiga låtar med hyllningar till Z-Ro´s musikaliska familjer; Screwed Up Click och Street Military, där han låter sitt nya alias Rother Vandross flöda över i ohämmade harmonier. Jag har hört att vissa föredrog den unga snabbspottande Z-Ro men själv anser jag att han på ett helt förbluffande, och för rappare unikt, sätt bara blir bättre för varje år som går. Han mognar som en rökig tunna sprit och vad som växer fram är alla de kvalitéer som odlades i Dj Screws kollektiv på 90-talet; en rå, spontan och opolerad, känslosamt soulig gospelfunk. Det finns få rappare som personifierar det SUC stod för bättre. Z-Ro lyckas nästan alltid lägga ner så mycket av sig själv i sin musik att det överskuggar allt annat i ljudbilden. Att lyssna konstant under ett par dagar är som att ha Z-Ro själv trampandes runt i lägenheten, sittandes i soffan eller missnöjt ätandes ur förpackningarna i köket.

Plus för det feta omslaget och den fantastiska gästlistan med SUC-medlemmar. Det enda som saknas är Lilla Keke.

Orginaltapet finns här

Coop MC - Home of the killers

Jag lyssnade på Big Moe´s födelsedagsscrewtape, Barre, som JB la upp härom dagen, och blev uppmärksam på en rappare som jag inte hört förut. Coop MC från Fort Worth i Texas, en kille som visade sig ha spelat in två mer eller mindre klassiska skivor med slapp och funkig sydstatsrap i mitten av 90-talet. Jag kan inte hitta någon som helst information om Coop MC eller vart han blev av, det enda som finns är den här inspirerade texten från hans andra skiva;

In the fall of 1996 the microphone was left open and thousands of MCs set sail for the rap industry. They came in search of an artist dream… to be the best.
One of them found it and developed a passion for instrumentals, money and power beyond his wildest dreams.
He was Orlando Priest. The world will know him by another name…COOP MC.

Därefter försvann han, vad det verkar, rakt in i fullständig obskyritet. Skivorna är i vilket fall Top Notch och Orlando Priest/Coop MC en klart underskattad rappare. Lyssna på ett par låtar eller sug ner båda skivorna på en gång.

Coop MC - Currency
Coop MC - Pretenders
Coop MC - Problems

Coop MC - Home of the killers (1994)
Coop MC - Currency (1996)

Lil Boosie - Long Clips & Choppers

Lil Boosie ft. Lil Phat - Clips & Choppers

"chopper (commonly pronounced choppa) is the nickname for the Thompson sub-machine gun a.k.a. the Tommy Gun. The word is derived from the sound it makes when being fired in full automatic mode which makes a chopping sound."

Den nya skivan är ute nu och var väl kanske inte riktigt vad den var cranked up to be. Det är något med Boosies röst, lite mer pressad på ett jobbigt sätt. Den var ju inte direkt någon smekning från början men jag vet inte. Texterna är det inget fel på, strictly gangsta rakt igenom. Det som förmodligen gläder mig mest är att han valt att ta med en av de yngsta rapparna på Trill Ent, den fantastiske Lil Phat, på en så pass stor del av skivan. Phat har en riktigt slapp och sluddrig röst kombinerat med en stil som har en hel del New Orleans bounce i sig, vilket gör att det låter hur fett som helst varenda gång han öppnar munnen.

Det finns några riktigt bra och en hel del rätt trista och jobbiga låtar på skivan men samtidigt, Boosie har ju hängt med ett tag nu så det är väl inget att deppa över direkt. Jag hoppas på Lil Phat istället, kronprinsen.

Kolla in låtlistan och lyssna på resten.

I Ain´t Takin No Loss

OG Avery, Big Pokey, & Lil C - I Aint Takin No Loss

Jag sitter och lyssnar igenom lite nya mixtapes i väntan på att Boosies skiva ska dyka upp. Här är ett från förra veckan som jag kan rekommendera. Det är den klassiska Screwed Up Click-rapparen Big Pokey som slagit sig ihop med ett par andra lokala förmågor. Bla Lil C, en ung rappare från norra Houston som gjort sig ett namn de senaste åren genom en rad spektakulära samarbeten med flera av Houstons tyngsta raplegender. En sådan är alltså Big Pokey som hängt med sedan början av 90-talet och spottat ur sig timmar av klassiskt tjock och släpig freestylerap i Dj Screws spartanska tegelbostad. En av originalmedlemmarna som varit med och flåsat något på i stort sätt varenda klassisk skiva som gruppen och dess affilierade grannar runt omkring södra Houston släppte under guldåren i slutet av 90-talet. Nu är Pokey kanske inte den från clicken som man fastnar för först men han är av det rätta virket i stil med Big Steve och Fat Pat och till skillnad från dem så är han fortfarande vid liv, även om det inte uppmärksammas så ofta nuförtiden. Han låter lite trött bitvis men det har han å andra sidan alltid gjort och där fungerar den unge och vitale Lil C som ett fint komplement. Dessutom gästas skivan av Lil Keke, Z-RO och ett helt gäng andra mer och mindre klassiska rappare från Houston. Gillar man den grejen så är det värt att göra lite plats för den här skivan bland alla Gucci och OJ da Juiceman-tapes som breder ut sig på disken.

Här är dessutom en gammal klassiker med Pokey och de andra för den som missat alltihop.

Big Pokey feat Mr. 3-2, Lil Keke & Big Moe - Ball N Parlay

Lil Boosie ft Baz Azz Ent - We Out Chea

En vecka kvar till Lil Boosies album Superbad släpps. Han pratade förut om att det här skulle bli ett album för tjejerna eftersom att det ändå bara är dem som köper skivor nuförtiden. Det är därför kul att han i promotionmaterialet istället konsekvent kör på med den vanliga smutsiga thugstilen. Som den här fantastiska intervjun från förra veckan där han bla. pratade om att trycka extacy i stjärten på sina tjejer. Eller de här videofilmerna som han spelat in med en märklig blandning av kriminella vänner med vapen, barn, och kamphundar bland enplansvillorna i Baton Rouge. Boosie sitter vad jag förstår i någon slags husarest i väntan på att ett domstolsbeslut angående vapeninnehav ska fällas om ett par veckor. Det förklarar kanske att den senaste månadens videofilmer spelats in runt husknuten men gör samtidigt den överdrivna vapenarsenalen något förbryllande.

Jag tycker visserligen inte att Boosie låter riktigt lika bra som han gjorde för ett par år sen, men den här kampanjen där han verkar ha bestämt sig för att framstå som den råaste och svinigaste skitstöveln i Louissiana är verkligen över all förväntan.

Lil Boosie ft. Lil Phat - Im A Dog

Veckans Fade

SpaceHogg@Twitter

Lil Boosie - Now I Shine
Big Chief feat. Bobby Valentino Slim Thug - Check Remix
Paul Wall Ft. Yung Joc & Gorilla Zoe - Fly
Gucci Mane - Nickelodeon